erot tekstilajien välillä
Miten erottaisit toisistaan informoivan, analysoivan ja argumentoivan tekstilajin? Onko sinulla muistisääntöä näiden erolle?
Kommentit (6)
Helppo, annan esimerkin
Informoiva teksti: Vastaa kysymyksiin projektista mitä, missä, kuka, milloin, miten ja miksi?
Eli : Aiemmat tutkimukset osoittavat ja He ovat tutkineet, Koska tämä on tärkeää siksi..
Argumentoiva teksti: Tarkoituksena joko vakuuttaa lukija, siitä että joku aihe on tärkeä tai sitten keskustella siitä eri kanteilta. Eli å ena sidan sitä ja tätä men Å andra sidan vet vi - däremot visar undersökningar jne.
Tai sitten Vakuuttaminen eli, för det första ja för det andra ja därtill ja därför borde .....
ja sitten vaikein eli analysoiva.
eli ensin esitellään mitä analysoidaan, esim joku tutkimus? Sitten REPORT SECTION, which describes facts / information about the issue from the sources. ja sitten lopputulokset jossa omia mielipiteitä esim. tällaiset tyypillisiä
In my opinion…
I do not think that…
TO STRUCTURE THE TEXT:
Firstly, secondly
On the other hand ... On the other hand ...
TO END:
Finally…
Finally ...
In summary ...
Slutligen…
Avslutningsvis…
Sammanfattningsvis…
Worddive on kanssa hyvä näiden harjoitteluun! Ja muiden kielien myös https://www.worddive.com/grammar/fi/ruotsin-kielioppi/10-sanajarjestys/
https://www.worddive.com/grammar/fi/ruotsin-kielioppi/7-verbien-taivutu…
tää oli kanssa hyvä.. vaikea löytää suomeksi mutta ilmeisesti ruotsi taittuu?
https://www.umu.se/globalassets/centralwebb/studentwebben/dokument/vi-h…
Den här gången vill jag ta upp ett tema som delar åsikter, nämligen språkstudierna i grundskolan. I går var jag på ett föräldrarmöte där många föräldrar klagade över att det är för jobbigt för deras barn att studera främmande språk. Jag tycker ändå att det är viktigt att kunna många språk. =ÅSIKT
För det första är det lättare att resa runt världen om man kan många språk. =ARGUMENT 1
För det andra har man bättre kognitiva färdigheter om man behärskar flera språk. =ARGUMENT 2
Därtill ger breda språkkunskaper bättre självförtroende. =ARGUMENT 3
Neuropsykologerna har också visat att hjärnan växer och blir bättre kopplad när man pluggar språk. =ARGUMENT 4
Därför borde alla människor studera minst två främmande språk i grundskolan. =REKOMMENDATION
Delar ni min åsikt?
Hög belastning och stress på arbetsplatsen kan bidra till dålig sömn medan en god sömn kan förbättra upplevelsen av att vara på jobbet (RESULTAT). Det visar en ny studie (VAD) från Stockholms universitet och Karolinska institutet (VAR). […]
I linje med tidigare forskning visar studien att störd sömn ökar stress och känslomässig reaktivitet. Men resultaten visar även att arbetslivet kan förbättras genom att främja god sömn och på så sätt minska den upplevda stressen på och minimera negativa attityder till arbetet. (RESULTAT) […]
– Effekten av sömnproblem till följd av stress betonar vikten av god sömn för att fungera i vardagen och eftersom sömnproblem är vanliga i den industrialiserade världen måste vi veta hur vi kan hindra problemen mest effektivt (VARFÖR), säger Torbjörn Åkerstedt, professor vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, och Karolinska Institutet. (VEM) (citat)
Forskargruppen har analyserat 2008 och 2010 års data från SLOSH (ett projekt om arbetslivets förändringar, arbetsmiljö, stress och välbefinnande). Gruppen som studerades omfattade 4827 deltagare med en medelålder på 48 år, varav 2655 kvinnor och 2171 män. (HUR). […]
Tiden mellan gymnasium och universitet
Syftet med denna rapport är att undersöka vad studerande i examensprogrammet för pedagogik gjorde innan de påbörjade sina studier på Tammerfors universitet år 2015. Högskolenybörjare som ingick i populationen hade haft minst ett års uppehåll mellan studentexamen och studierna på universitet.
De huvudsakliga aktiviteterna under sabbatsåret före universitetsstudierna
Enligt intervjuerna med studerande på utbildningsvetenskapliga fakulteten på Tammerfors universitet våren 2016 har 70 procent av de intervjuade jobbat på hel- eller deltid under sabbatsåret. En tredjedel av dem som har arbetat på deltid har samtidigt studerat på öppna universitetet. Tio procent koncentrerade sig bara på studier på olika läroanstalter. Cirka en femtedel hade ägnat sig åt självständiga studier inför inträdesprovet eller varit arbetslösa.
Samma tema har forskats i Sverige. Statistiken Huvudsaklig aktivitet året innan starten på universitet/högskola hösten 2009 (Statistiska centralbyrån 2012) visar att ca 60 procent av studenterna har jobbat antingen heltid eller deltid innan de började studera på högskola eller universitet. Av tabellen framgår att drygt 10 procent har gjort några andra studier mellan gymnasieskolan och högskolestudierna. Det finns också de som har sökt jobb eller rest under studieuppehållet.
Diskussion och slutsats
Enligt forskningsmaterialet drog majoriteten av blivande studerande i pedagogik nytta av möjligheten att få arbetserfarenhet eller öka chansen att få en studieplats på universitet under sabbatsåret. Samma tendens kan ses både i Finland och Sverige. Jag anser att det lönar sig att ta ett sabbatsår om det finns en klar plan för hur man tillbringar sin tid om man inte har kommit in på universitet. Av forskningsresultaten att döma har största delen av de intervjuade lyckats använda sin tid på ett meningsfullt sätt.
Källförteckning
Intervju med studentern
Kannattaisi olla hereillä äidinkielentunneilla ja tehdä läksyt ihan itse.