H&M tehtailla naiset raataa 30 snt tuntipalkalla
Kambodja är ett av den svenska klädjätten H&M:s viktigaste inköpsländer. Mot den bakgrunden reste TV4:s ”Kalla fakta” till det fattiga landet för att undersöka arbetsförhållandena för sömmerskorna i fabriken M&V International norr om huvudstaden Phnom Penh.
Men i sista stund blev de stoppade, eftersom arbetarna hade inlett en sittstrejk för att få bättre betalt. I stället åkte de hem till trebarnsmamman Deuar Sophon som berättade om sina anställningsvillkor på fabriken.
”Oron gör mig sjuk”
Hennes lön är cirka tre kronor i timmen. På en månad blir det 500 kronor. För att få ihop en av H&M-vd:n Karl-Johan Perssons årslöner skulle hon behöva arbeta i cirka 1 866 år.
– Oron gör mig sjuk. Jag vet inte var jag ska få pengar ifrån. För att kunna försörja familjen jobbar jag även när jag borde vara ledig, säger hon.
Ibland blir det mer än 70 timmars arbete i veckan.
– Jag är så utmattad att jag vill krypa hem från fabriken, säger hon.
Trots övertidsarbetet tvingas hon låna pengar för att köpa mat till barnen.
– På kvällen när jag ska sova kommer tårarna, säger hon.
”Äter mindre”
I fjol kollapsade 250 arbetare under loppet av två dagar på M&V International. I ”Kalla Fakta” vittnar arbetarna om stress, högt tempo och hård kontroll under produktionen.
– Det är slavliknande arbetsförhållanden. På grund av den dåliga lönen arbetar de mycket och äter mindre, säger Tola Moeun, som jobbar för en människorättsorganisation i Kambodja.
Minimilönen bestäms av Kambodjas regering. Människorättsorganisationer har krävt att arbetarna får så kallade ”levnadslöner” som ska täcka deras grundläggande behov.
Men för att levnadslöner ska införas krävs det att H&M och andra klädföretag ställer specifika krav på sina fabriker. Något den svenska klädjätten inte gjort – till skillnad från klädmärken som Filippa K, Marks & Spencer och Inditex som äger Zara.
– Vi kan inte följa upp en levnadslön där det inte finns någon branschstandard på vad levnadslön är, säger H&M:s hållbarhetschef Helena Helmersson.
H&M, som påstår sig vara branschledande när det gäller socialt ansvar, gjorde i fjol en vinst på 15 miljarder kronor.
Försvarar företaget
I programmet frågar ”Kalla fakta” H&M:s vd Karl-Johan Persson varför företaget inte infört krav på levnadslön för textilarbetare i Kambodja när flera av deras konkurrenter gjort det.
– Vi är branschledande när det gäller hållbarhetsfrågor, både när det gäller miljöfrågor och sociala sidan och vi tar det här på jätteallvar, säger han.
Karl-Johan Persson säger att det är en väldigt komplex fråga och att företaget nu håller på med en kartläggning.
På frågan om det är rimligt att arbetarna jobbar för svältlöner och svimmar under sina arbetspass svarar han:
– I Kambodja finns det fackliga diskussioner och kollektivavtal som fungerar. Men det kan bli bättre, absolut. När det handlar om hela landets konkurrenskraft, det bästa man kan göra är att köpa från landet. Det är inte en fråga om vi ska vara där. Det hade sett mycket, mycket sämre ut om vi inte hade varit på plats.
”Ställde krav”
Camilla Emilsson Falk, presschef på H&M, säger till Aftonbladet:
– Vi känner inte igen oss i de här anklagelserna. Vi vill också att lönerna ska höjas, och gör väldigt mycket i praktiken för att lönerna ska öka i flera länder, bland annat Kambodja. Ett exempel är att vår vd var i Bangladesh i september och träffade premiärministern för att kräva högre löner. Och att de ska höjas varje år. Vi agerar på politisk nivå.
Kommentit (8)
Suomessakin on aloja, joista jää tonni käteen vaikka tekisit vuorotyötä ja kokopäiväisenä. Kun se suhteutetaan esim. Norjan palkkatasoon, me vaikutetaan ihan kehitysmaalta.
Kivahan se on ummistaa silmänsä ja miettiä mitä tänään päälleen laittais.
Puhu suomea. Nyt ollaan Suomessa eikä kielitaidolla elvistely todellakaan näytä hyvältä tai kiinnostavalta
lue hurrinkielistä tekstiä, sori vaan.
Eikä muutenkaan aihe kiinnosta.
Kivahan se on ummistaa silmänsä ja miettiä mitä tänään päälleen laittais.
Hulluksihan sitä tulisi jos alkaisi kaikkia maailman vääryyksiä miettiä ja itkeä.
Ja mitä minä voin asialle tehdä?
Jokainen voi ohjata ostokäyttäymistään omantuntonsa mukaan. Sekään ei maailmasta vääryyttä poista, mutta on aina tyhjää parempi. En oleta että jokainen syynää kaikki kulutusketjun osaset läpi. Ainakin itselleni riittää, että lakkaan tukemasta yrityksiä sitä mukaa kuin räikeitä epäkohtia tulee esille. Joskus kannattaa ilmoittaa jopa syy.
Se Ruotsissa asuva miljardööri Pärssön joka tuon yrityksen omistaa. Äijän omaisuus on yli 10 miljardia. Millainen ihminen hautoo 10 miljardia ja omat työntekijät ei saa mitään.
Ketään ei kiinnosta